Hembygdsmuseum
Byggnaderna på Sundom museiområde
1. Bondstugan - Nystostugan
Stugan är uppförd på sin nuvarande plats i Västergränden under senare delen av 1700-talet av Anders Ersson Hortans född år 1730 eller av gårdsmågen Pehr Mattson Hortans född år 1769. De nämns som första bönder på Nystu (= Nystuga) på Hortans hemman. Anders Abraham Andersson Hortans (Nystu Ant) född år 1856 var den sista bonden i släktet, som bodde i stugan fram till slutet av 1920-talet.
Stugan var därefter uthyrd till olika ändamål, bla. användes den som slöjdsal av Breidablick folkhögskola. På 1940-talet beboddes stugan av en skomakare. I början av 1950-talet köptes stugan av Sundom ungdomsförenings museisektion till bygdehus, och donerades till Solf kommun.
Museisektionen blev bygdekommitté år 1953 och registrerades, och i början av 1970-talet blev bygdekommittén bygdeförening. Museet invigdes den 12 augusti 1962 och hade då inretts av skolföreståndaren och eldsjälen Ragnar Hagman, som insamlat en stor del av föremålen på 1950-talet.
Då Sundom år 1973 överfördes till Vasa stad övergick också museiområdet (huvudbyggnaden, kvarnen och tomten) i Vasa stads ägo.
I september 2018 köpte Sundom bygdeförening samlingarna och byggnaderna samt arrenderade museiområdet och har nu hand om verksamheten. Bondstugan fick nytt plåttak hösten 2019.
2. Uthusraden
3. Sädesboden
Sädesboden skulle stå litet åtskilt från den övriga gårdsgruppen för att kunna räddas vid en eventuell brand. Uppfördes i Yttersundom på Näset, troligtvis år 1785. Donerades av skolrådet Ernst August Mitts och flyttades till museiområdet i slutet av 1980-talet.
Efter att bygdeföreningen övertagit museiområdet och dess skötsel byttes bodens tak till ett nytt hösten 2018.
4. Höladan
Ladan uppfördes ursprungligen i Yttersundom på Holmen invid pumpstationen vid 1900-talets början eller något tidigare. Det är en typisk österbottnisk lada timrad av rundvirke med utåtsluttande väggar. Den är av större modell beroende på bärgningsmängden, de äldre var mindre. Ladan donerades av Sigrid och Albert Fjällfors. Den flyttades till museet 1992-93.
5. Fäboden
Fäboden uppfördes i stock på Gambelstuskatan vid Grävenströmmen på Långskär i Sundom skärgård under 1850-talet av Johan Gabrielsson Svarfvar född år 1825. Han var bonde på den hemmansdel av Svarfvars som kallades "Maj-Sofis". Hans söner Johan och Edvard övertog hemgården i Svarvarsbacken, inklusive fäboden. Johan Svarfvar "Maj-Sofis Johannes" levde som ogift. Han hade kor vid fäboden fram till 1915-talet. Edvard var förutom bonde också lanthandlare. Hans yngsta dotter Hilda Svarfvar född år 1895 hade egen affär i Vasa, liksom två av sina äldre systrar. Hon var gift med Rudolf Viklund. De hade fäboden till sommarstuga fram till början av 1940-talet.
Fäbodväsendet var mycket allmänt i byn ända till i slutet av 1950-talet, då boskapen förbjöds att beta i skogen. Fäboden återuppfördes på museiområdet 1993-94.
Efter att Sundom bygdeförening övertagit museiområdet 2018 byttes fäbodens tak ut till ett nytt och en ny skorsten murades i traditionell stil.
6. Brunnen
Vattenbrunnen på gårdsplanen har under gångna tider varit av stor betydelse för den närliggande bebyggelsen, ända tills det kommunala vattnet kom till byn på 1960-talet från Malax och på 1970-talet från Vasa stad.
7. Väderkvarnen
Kvarnen kallas Magnusas Nyback, Jåpes-Juss väderkvarnen. Johan Jonasson Båtmästar född år 1819 hade köpt väderkvarnen omkring 1850 från Petalax eller Molpe, sedan han förlorat sin hemmansdel, som han brukat på Båtmästar. Hans familj bodde i en liten stuga väster om kvarnen på Håbelkontin. Där livnärde han sig i huvudsak som mjölnare till senare delen av 1860-talet, då han och makan en vårdag omkom i en tragisk drunkningsolycka på svag is på Stadsfjärden. Efter honom blev Gustaf Adolf Ehn Båtmästar född år 1818 och hans hustru Brita Maria Magnusdotter Båtmästar född år 1823, ägare till väderkvarnen. Senare ägare blev genom deras barn släkterna Lervik, Sandvik och Båtmästar, Ekebohm. Kvarnen med två kvarnhus flyttades till museiområdet på 1950-talet. Den uppfördes så omsorgs-fullt att man kunde mala med kvarnen, vilket också skedde under en filminspelning.
8. Gärdesgården
Våren 1997 byggdes den traditionella gärdesgården runt museiområdet som enligt gammal förebild från byn ramar in gårdsgruppen till en helhet. Samma år byggdes också den efterlängtade hynschon (utedasset).
Under två kurser i Vasa Arbis regi 2017 och 2019 förnyades gärdsgårdens frontsida enligt gamla byggnadsråd som förmedlats av Matts Andersen som även ledde kurserna.
9. Soldattorpet
Ett soldattorp från Flaskareskärret i Sundom har flyttats till museiområdet. Soldattorpet har inretts som det såg ut på 1700-talet, då soldatindelningen infördes i Finland. Torpet beboddes från år 1783 av rustmästare Gustaf Adolf Herlin f. 1745. Hans son Carl Gustav försvann i samband med slaget i Oravais.
I nutid såldes torpet och revs för att återuppföras på Bergö. Bygdeföreningen köpte emellertid tillbaka stommen för att uppföra den på museiområdet.
Stockstommen uppfördes sommaren 1998, och till vintern sattes en presenning som tillfälligt tak. Spisen och skorstenen murades 1999 och ett nävertak med trodor lades på torpet. Torpet färdigställdes under år 2006.
Kontakta oss
info@sundom.fi- om du vill bli medlem i Sundom bygdeförening
- om du har frågor gällande föreningen